Magaluf -09!

Det var längesedan jag uppdaterade nu, meningen var att det skulle göras någongång på Magaluf och direkt när jag kom hem. På Magaluf fanns det inte tid över huvudtaget och väl hemma har jag inte haft orken.
Men, nu gör jag comeback igen.

Veckan på Magaluf var händelserik till tusen. Den innebar såklart en hel del fest, sol & bad, men även läkare, halva rullstolar, skrangliga bårer, ambulans och sjukhus. För att göra en mycket lång historia kort så gav Natalies rygg plötsligt upp en natt. Den låste sig och där av läkare, ambulans, sjukhus osv. Dagen därpå åkte jag på en rejäl halsfluss och läkare kommer även där in i bilden. Jag tackar för att jag hade min tolk vid min sida, men jag kände själv att det började bli pinsamt när jag skriker hysteriskt, "Natalie?! KOM HIT!!! Kan du fråga efter en sax i receptionen?" Haha, ja mina kunskaper i engelska måste ligga på en fjärdeklassares nivå. Men, i vilket fall som helst så förvandlades min och Natalies lägenhet till en sjukstuga de sista dagarna och under oss hade vi våra Jönköpingkillar som ofta höll oss sällskap. Trots en dödlig hals, feber, en bråkig rygg och tabletter mot den som kunde innehålla vad fan som helst så fick vi många hjärtliga skratt.

Dagarna var heta, kvällarna och nätterna var långa och galna. Åtta snygga tjejer både syns och hörs en hel del vill jag lova, även på Magaluf och vi gick ut stenhårt! Jag hade svinkul! Tack för en underbar semester som jag nu börjar kunna smälta och bevara i mitt minne. Det måste absolut göras om medan man kan!
Lots of love <3




Imorgon är det torsdag och jag har en känsla av att idag var min sista "semesterdag" eftersom jag imogon ska till båten för att förmodligen prata schema inför de nästkommande veckorna. Om det blir mycket jobb tänker jag försöka låta bli att klaga, jag behöver faktiskt pengar och då behöver jag jobba för dem, that's the rule.

Just nu bryr jag mig inte om vad som är mindre eller mer jobbigt. Mina dagar rullar på med ett smile på läpparna medan mitt hjärta svävar omkring där uppe någonstans, någonstans på de där ljusrosa molnen. Ibland är jag rädd för att känna efter, men jag kan inte säga annat än att jag verkligen gillar det min mage säger.

Nähedu. Nu sitter jag och somnar med ansiktet vilandes i mina kupade händer. Det är dags att avrunda så fortsätter jag imorgon då jag kanske berättar om denna onsdag som gått och lägger upp ett par bilder.

Puss & kram!

I miss you.

Kommentarer
Postat av: Du vet vem ;) vid det här laget

hahaha..."rosa moln"...ni är för goa men jag är överlycklig att DU mår bra igen! Älskar dig gumman!

2009-07-02 @ 16:34:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0